Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet,
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet.

Och det blod som jag trodde var stilla -
det fick du att rinna.
Den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna.

Och jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärleks historia.
Men det visade sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria.

Och den stund som jag kände så nära var blott alvedon,
och dom himelska ben som jag ville förtära dom gick därifrån.

Så kom änglar,
kom älvor.
Det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nått vis -
det fryser nu sakta till is.

Och du somnade den natten så vaken och drömde om allt,
som vi kunnat göra.
Och om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt,
om nån att beröra.
Jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken

men själv låg jag tyst i min säng,
så frälst av den farliga branten.
Jag liksom föll över kanten.

Så kom änglar,
kom älvor.
Det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nått vis -
det fryser nu sakta till is.

Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick,
och allt var förlorat.
Där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat.

Kom änglar och ta mig till honom,
ge mig en chans.
För jag tror att snart brinner ett hjärta för honom nån annanstans.

Kom änglar,
kom älvor.
Det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nått vis,
det fryser nu sakta till is.

Kom änglar,
kom älvor.
Det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nått vis,
det fryser nu sakta till is.


Kom änglar,
kom älvor.
Det börjar bli kallt,
här sitter jag och baddar såren med salt.
Det går åt helvete med allt!

Men den vackraste stunden i livet var den när du kom.