Mitt favoritminne. Jag har många minnen som jag anser vara favoriter. Men det jag tänker på absolut först är ett minne som jag har av min farfar. När jag var liten så var jag väldigt ofta hos min farmor och farfar (hos mormor och morfar med för den delen, men mest hos F&F) eftersom att min mamma och pappa var relativt unga när de fick mig (23 & 26) och de jobbade. Jag vet att jag alltid har varit väldigt fäst vid min farfar och han vid mig. Vi var så självklara tillsammans. Han lärde mig bland annat att inte rita utanför linjerna i målarboken, han lärde mig spela datorspel på deras dator och mycket, mycket annat. Min farfar tog mig ut på promenader väldigt ofta. Han drog mig i sittvagnen och vi tittade på rönnbären.

Mitt favorit minne utspelar sig vid lekplats vi gick till väldigt ofta med en klätterställning och ett litet "stenhus" där det fanns ett litet hål i ögonhöjd till mig. I genom det hålet skickade vi grankottar till varandra och jag minns att jag tyckte att det var så roligt. Jag tjöt av skratt då kotten kom tillbaka till mig.

Min farfar finns tyvärr inte nu, han gick bort för snart 2 år sen. Men de allra finaste minnena jag har är ofta minnen som jag har tillsammans med honom.