Det är alltid lättare att erkänna sina svagheter än det man är bra på so here we go.

Min absolut största svaghet är att jag alltid tror det bästa om folk. När det sen visar sig att jag har fel, så som det oftast brukar vara, vägrar jag att acceptera att det verkligen är så. Jag fortsätter tänka "men tänk om han ändrar sig?" "tänk om det bara var för den här gången?" "det är säkert bara jag som är känslig". Jag försöker intala mig själv att det inte är som det verkligen är, så som verkligheten visar.

Jag har lätt för att gråta. Var känsligare förut, men gråter fortfarande väldigt enkelt. Det är en dålig egenskap, det tycker jag iallafall.

Den sista egenskapen som jag klassar som en svaghet och som jag tar upp här är att jag fastnar för fel killar hela tiden.